I ett tidigare inlägg skrev Johan att EnIT bjudit in Stig Roland Rask som föreläsare och debattledare till ett seminarium om ungdomars aktiviteter på nätet. Under senaste tiden har debatten om faror med Internet kommit upp ett antal gånger. Oftast är det risker och inte möjligheter som diskuteras. Vi vill därför starta ett arbete att ge föräldrar och pedagoger mer kunskap i ämnet så att de kan guida våra barn och elever i skolan. Stig Roland Rask har arbetat på KK-stiftelsen sedan slutet av 90-talet med dessa frågor och är en av de mest eftertraktade föreläsarna i ämnet.
Stig Roland inledde seminariet med att tala allmänt om skolan 2011. Den stora frågan i skolan är: Hur skall vi lära ut för att alla skall lära in, teach -learn. Han gjorde en jämförelse med när segelfartyget byttes ut mot ångbåten. Innan ångbåten blev färdigutvecklad skapades det ett antal hybrider, båtar som hade både segel och motor. Den utvecklingen tog ca 100 år. Han menar att skolan befinner sig just nu i ett liknande stadie. Vi håller på att införa ny teknik in i den ”gamla” skolan utan att ta bort gamla företeelser. Däremot ser han optimistiskt på utvecklingen med varsin dator, den kommer att skynda på utvecklingen. Denna utveckling innebär att kunskaper och synsätt förändras snabbt mellan generationerna. Det är skillnad mellan dem som är födda på 80-talet och de som är födda på 90-talet menar Rask. Han menar att föräldrar och lärare måste lära sig att förstå hur unga tänker. Det måste ske ett möte.
Vad vet vuxna om de ungas nätkulturer? Han nämner att media har stor påverkan. De beskriver ofta nätets möjligheter osakligt, kränkande och skymmer då sikten för den positiva potentialen. Detta påverkar allmänheten mycket. Han föreslår att det bör ske en förståelsekampanj för att överbrygga den digitala generationsklyftan. Vi söker på olika sätt, unga har ett kommunikativt sökande. Det ställer en fråga i något av de sociala nätverken de ingår och oftast är det någon som vet och de kan då få ett snabbt svar. Att söka som i en uppslagsbok ser Stig Roland som ett vuxet sätt att använda nätet. Det är dessutom så att tillgången har blivit individualiserad. Alla ser inte samma sak, till skillnad från förr då det bara fanns en kanal. Du väljer vad du är intresserad av och du har oftast möjligheten med dig i fickan. Vår roll har dessutom förändrats till producenter istället för att bara vara passiv konsument. Stig Roland säger att en genomsnittlig 19 åring har redan hunnit skriva mer än vad föräldrarna gjort. Deras sätt att publicera på nätet är också annorlunda. De unga vill inte vara anonyma, de vill presentera sig, skapa och presentera en identitet och för dem är detta naturligt. Många ungdomar befinner sig på nätet, även om inte alla automatiskt är intresserade och kunniga, och tillgängligheten är stor. Så man kan konstatera att lika viktigt som vuxenvandring på stadens gator är, lika viktigt är det att vuxna finns på nätet. Vuxna som är insatta i hur det verkliga livet för ungdomarna är och som kan vara lätta och få kontakt med och kunna ge stöd om man känner sig utsatt.
I den efterkommande debatten som leddes av Stig Roland och en förälder, rektor, pedagog, politiker och två elever satt i panelen hade publiken möjlighet att ställa frågor. Antingen direkt i en mick som skickades runt eller via en SMS-tjänst.
Ämnen som kom upp var t.ex. Vilket förhållningssätt en pedagog bör ha när en elev vill bli vän på t.ex. Facebook. Hur agerar man som pedagog när en elev blir kränkt på nätet? Hur kan vi använda mobiltelefonen i skolan?
Ett stort tack till Stig Roland Rask och till alla som medverkade.
Lisbeth Sedén
lisbeth.seden@kungalv.se