I tidigare inlägg har jag skrivit om projekt där elever i åk 1 har använt datorn som verktyg vid sin skriv och läsutvecklingen. Pedagogerna har med inspiration från Arne Trageton använt datorn som ett komplement till traditionell skriv och läsinlärning.
Vid utvärderingar, dock ej vetenskapliga, som vi gjort har pedagogerna varit mycket positiva och tyckt att eleverna har lärt sig skriva och läsa mycket snabbare och att barn i svårigheter har tyckt det varit lättare när de använt datorn. Pedagogerna har dessutom uttryckt att starten för datorarbetet borde starta tidigare, redan i förskoleklassen. De såg möjligheter att barnen genom lek skulle kunna börja träna på att lära sig skriva om intresse finns.
Det ville vi testa. Vi gjorde därför så att pedagoger i förskoleklasser fick anmäla sitt intresse om de ville att barnen skulle få disponera varsin liten Netbook under året 2011-2012. Vi valde ut 3 förskoleklasser.
De har nu använt datorerna sen i september och trots en del teknikstrul är pedagogerna mycket positiva.
De började med att skriva spökskrift men pedagogerna upplever att en del av barnen är för stora för det. De barnen tycker att det är för barnsligt när pedagogerna säger att du skriver på ditt hemliga språk sen kan du berätta för mig vad det står så skriver jag ner det på mitt sätt. Pedagogen upplever att detta fungerade 2007 men inte nu. Barnen vill skriva riktiga ord och att det skall bli rätt. De läste upp spökskriften och försökte då lyssna om de kunde höra några riktiga ord. Vi funderar på vad det kommer sig. Är barnen mer medvetna? Har föräldrarna större krav? Det finns en del föräldrar som vill att de skall lära sig läsa tidigt men en del tycker att det kommer när det kommer. Pedagogerna säger att fler barn kan läsa när de börjar i förskoleklassen.
Istället för att spökskriva har de skrivit ord med veckans bokstav, skrivit något till foto de tagit, gjort små filmer i PhotoStory mm. Med hjälp av programmet Talande tangentbord får de bokstavsljuden upplästa vilket underlättar då de skall utforska vilken bokstav det skall vara, sen använder de Vital för att få texten uppläst.
Barnen har blivit jätte duktiga på att skriva men de lär sig även hur de hanterar datorn. De har skapat en mapp på datorn där de sparar sina dokument. Hur de döper dokumentet har de själva fått utforska eftersom de har upptäckt att de inte kan spara dokument med samma namn. Även riktning, åt vilket håll man skriver har de löst genom att se var markören ställer sig och åt vilket håll bokstäverna hamnar. För övrigt använder de datorn i sina temaarbeten.
Kareby förskola, en av de tre förskoleklasserna jobbar utifrån Bornholmsmodellen och menar att det går alldeles utmärkt att kombinera.
Pedagogerna i de tre förskoleklasserna har fysiska träffar för erfarenhetsutbyte och avstämning men har dessutom diskussionsforum och loggböcker i vår lärplattform där de kan följa och kommentera varandras arbeten.
Det skall bli spännande att få ta del av utvärderingen som kommer att göras när vi närmar oss slutet av terminen.
De har nu använt datorerna sen i september och trots en del teknikstrul är pedagogerna mycket positiva.
De började med att skriva spökskrift men pedagogerna upplever att en del av barnen är för stora för det. De barnen tycker att det är för barnsligt när pedagogerna säger att du skriver på ditt hemliga språk sen kan du berätta för mig vad det står så skriver jag ner det på mitt sätt. Pedagogen upplever att detta fungerade 2007 men inte nu. Barnen vill skriva riktiga ord och att det skall bli rätt. De läste upp spökskriften och försökte då lyssna om de kunde höra några riktiga ord. Vi funderar på vad det kommer sig. Är barnen mer medvetna? Har föräldrarna större krav? Det finns en del föräldrar som vill att de skall lära sig läsa tidigt men en del tycker att det kommer när det kommer. Pedagogerna säger att fler barn kan läsa när de börjar i förskoleklassen.
Istället för att spökskriva har de skrivit ord med veckans bokstav, skrivit något till foto de tagit, gjort små filmer i PhotoStory mm. Med hjälp av programmet Talande tangentbord får de bokstavsljuden upplästa vilket underlättar då de skall utforska vilken bokstav det skall vara, sen använder de Vital för att få texten uppläst.
Barnen har blivit jätte duktiga på att skriva men de lär sig även hur de hanterar datorn. De har skapat en mapp på datorn där de sparar sina dokument. Hur de döper dokumentet har de själva fått utforska eftersom de har upptäckt att de inte kan spara dokument med samma namn. Även riktning, åt vilket håll man skriver har de löst genom att se var markören ställer sig och åt vilket håll bokstäverna hamnar. För övrigt använder de datorn i sina temaarbeten.
Kareby förskola, en av de tre förskoleklasserna jobbar utifrån Bornholmsmodellen och menar att det går alldeles utmärkt att kombinera.
Pedagogerna i de tre förskoleklasserna har fysiska träffar för erfarenhetsutbyte och avstämning men har dessutom diskussionsforum och loggböcker i vår lärplattform där de kan följa och kommentera varandras arbeten.
Det skall bli spännande att få ta del av utvärderingen som kommer att göras när vi närmar oss slutet av terminen.
Kontakt:
Lisbeth Sedén
lisbeth.seden@kungalv.se