Blogga med hjälp av en Android, surfplatta

Det fick vi bland annat lära oss när vi hade nätverksträff i form av ett mini teachmeet med Android-gruppen. Med hjälp av en App för bloggverktyget kan du dela med dig t.ex ett foto som du kan ge en rubrik och skriva en text till, det är lika lätt som att göra ett inlägg i något av våra sociala medier. I förskolan blir det enkelt att dela med sig vad som händer, hur det var på utflykten, på gården mm. Det kan dessutom bli ett sätt att dokumentera eftersom du kan välja vem som skall ha tillgång till det som skrivs. Funktionen har jag använt till det här inlägget.

För övrigt fick vi lyssna till en pedagog på Ugglans förskola som visade hur de använde surfplattan till sitt tema. De jobbade med tema väder och vattnets kretslopp. De hade hittat en widget som hette Pig clock där de kunde se det aktuella vädret, temperaturen mm. som de studerade på samlingen. De tog dessutom hjälp av olika väderappar som Klart, YR, och SMHI. Därefter fick barnen träna vädersymboler med ett memory som heter Weather memory. Inte så enkel för oss vuxna!

Vi fick lyssna till en pedagog på Klockarbolets förskola, som hade använt surfplattan till att filma när barnen hade Röris. Bra både för barnen att kunna se sig själva men också för att kunna visa föräldrarna vad de gör på förskolan. De hade haft föräldrar som var lite skeptiska till användningen för de tyckte att barnen satt så mycket vid skärmar ändå men när de fick se hur de använde den, tex till att dokumentera, intervjua barnen, till att lära, ändrade de inställning. 

Naturförskolan på Solängens enhet hade också fått frågor från oroliga föräldrar, men de hade satt upp bilder på förskolan på vad de använde surfplattan till, kopplat det till citat från LpFö som stödjer deras arbete.   

På Kastellegårdens förskola har barnen använt dress upp spel. Syftet med dessa är främst nöje men kan även användas för att lära sig artiklar, tillbehör, färger och kombinationer. Förslag på sådana appar är: Klä upp prinsessan och karnevalkostymer.

Vi fick fler tips på olika appar som barnen tycker är roliga. 

Tangram, Crazy Bird, Feed Pio, Baby Animals, Sound TouchLite, Kids animal puzzle, Fruit memory, Animal puzzle, Lekboken, Birdsongs.

Vårt nästa möte blir den 24 maj. Det kommer vi att kombinera med ett Pedagogiskt Café där vi bjuder in alla som är nyfikna på hur man använder en Android, surfplatta. Välkommen till Thorildskolan, klockan 16.30-18.00.

Published with Blogger-droid v2.0.4

Kontakt:
Lisbeth Sedén

lisbeth.seden@kungalv.se

Berätta med hjälp av film

I dag är det andra tillfället för projektet "Elever som filmproducenter". Ett projekt som genomförs på kommunens tre högstadieskolor tillsammans med filmpedagogerna. Syftet är att eleverna skall utveckla sitt sätt att berätta genom att skapa film. Vid första tillfället berättade Fredrik från filmpedagogerna om filmens historia, visade olika filmklipp från den första rörliga filmen, första tv-programmet osv. Han förklarade och visade exempel på hur man skapar en berättelse. Vad vi ser. Hur vi ser, vad vi hör, vilka olika faser en berättelse har. Hur man bygger upp stämning, spänning mm. med hjälp av olika kameravinklar och olika scener. Fredrik visade snuttar från gamla filmer där han visade hur vi själva som åskådare blir berättar i filmen genom titta på olika sätt.

Idag är det dags att använda tekniken. Dagens uppgift är en övning där eleverna skall utifrån ett ordspråk skapa en film med hjälp av en mobiltelefon. Eleverna delas i i olika grupper och aktiviteten kommer igång. Val av ordspråk och ett kort manus för att sen gå ut och filma. Eleverna använder sina egna smartphones och filmen läggs sedan upp på Youtube för redigering. Efter en timma har de med hjälp av Fredriks tips och instruktioner skapat en film och berättat en historia som de visar upp för de andra grupperna. Om två veckor kommer Fredrik tillbaka och tills dess skall eleverna med hjälp av sina nya kunskaper jobba vidare med sina påbörjade manus och kanske hinner några börja filma. Det skall bli spännande att följa arbetet.

Kontakt:

Lisbeth Sedén

lisbeth.seden@kungalv.se

Skriv- och läsutveckling med hjälp av datorn i förskoleklass

I tidigare inlägg har jag skrivit om projekt där elever i åk 1 har använt datorn som verktyg vid sin skriv och läsutvecklingen. Pedagogerna har med inspiration från Arne Trageton använt datorn som ett komplement till traditionell skriv och läsinlärning.

Vid utvärderingar, dock ej vetenskapliga, som vi gjort har pedagogerna varit mycket positiva och tyckt att eleverna har lärt sig skriva och läsa mycket snabbare och att barn i svårigheter har tyckt det varit lättare när de använt datorn. Pedagogerna har dessutom uttryckt att starten för datorarbetet borde starta tidigare, redan i förskoleklassen. De såg möjligheter att barnen genom lek skulle kunna börja träna på att lära sig skriva om intresse finns.

Det ville vi testa. Vi gjorde därför så att pedagoger i förskoleklasser fick anmäla sitt intresse om de ville att barnen skulle få disponera varsin liten Netbook under året 2011-2012. Vi valde ut 3 förskoleklasser.
De har nu använt datorerna sen i september och trots en del teknikstrul är pedagogerna mycket positiva.
De började med att skriva spökskrift men pedagogerna upplever att en del av barnen är för stora för det. De barnen tycker att det är för barnsligt när pedagogerna säger att du skriver på ditt hemliga språk sen kan du berätta för mig vad det står så skriver jag ner det på mitt sätt. Pedagogen upplever att detta fungerade 2007 men inte nu. Barnen vill skriva riktiga ord och att det skall bli rätt. De läste upp spökskriften och försökte då lyssna om de kunde höra några riktiga ord.  Vi funderar på vad det kommer sig. Är barnen mer medvetna? Har föräldrarna större krav? Det finns en del föräldrar som vill att de skall lära sig läsa tidigt men en del tycker att det kommer när det kommer. Pedagogerna säger att fler barn kan läsa när de börjar i förskoleklassen.
Istället för att spökskriva har de skrivit ord med veckans bokstav, skrivit något till foto de tagit, gjort små filmer i PhotoStory mm. Med hjälp av programmet Talande tangentbord får de bokstavsljuden upplästa vilket underlättar då de skall utforska vilken bokstav det skall vara, sen använder de Vital för att få texten uppläst.
Barnen har blivit jätte duktiga på att skriva men de lär sig även hur de hanterar datorn. De har skapat en mapp på datorn där de sparar sina dokument. Hur de döper dokumentet har de själva fått utforska eftersom de har upptäckt att de inte kan spara dokument med samma namn. Även riktning, åt vilket håll man skriver har de löst genom att se var markören ställer sig och åt vilket håll bokstäverna hamnar. För övrigt använder de datorn i sina temaarbeten.
Kareby förskola, en av de tre förskoleklasserna jobbar utifrån Bornholmsmodellen och menar att det går alldeles utmärkt att kombinera.
Pedagogerna i de tre förskoleklasserna har fysiska träffar för erfarenhetsutbyte och avstämning men har dessutom diskussionsforum och loggböcker i vår lärplattform där de kan följa och kommentera varandras arbeten.
Det skall bli spännande att få ta del av utvärderingen som kommer att göras när vi närmar oss slutet av terminen. 

Kontakt:

Lisbeth Sedén

lisbeth.seden@kungalv.se

Ny nätverksträff, Android i förskolan

Vi var ett 20 tal pedagoger som träffades. Alla fick berätta hur de använder sin platta ute på enheten och vilka verktyg de använder. Användningen ser lite olika ut och mötet blir återigen givande eftersom alla har något att delge.
Det de flesta har kommit igång med är att ladda hem gratisappar som barnen sen har fått använda. Några har köpt appar med hjälp av ett Spendon konto och konstaterar då att de köpta är bättre, de innehåller mer funktioner eller mer övningar. Framför allt gäller det appar för de äldre barnen. En fördel med de köpta apparna är att man slipper reklamen. 
De flesta har använt olika spel, pussel, memory och program för att måla. Ugglans förskola håller på och lär sig teckenspråk de har laddat ner en app där de på ett tydligt sätt kan se hur de skall göra de olika tecknen. Appen de använt heter TAKK. 

Andra tips som vi fick var att använda kameran och videokameran för att ta kort och spela in film. Korten hade de på Skolvägens förskola sen visat på föräldramötet genom att skicka runt plattan och låta föräldrarna se ett bildspel. Ett enkelt sätt att delge föräldrarna vad de gör på förskolan. Vi delade dessutom ut en adapter, till varje enhet, så att de kan koppla plattan till en projektor eller stor skärm så att många kan titta på samma bild samtidigt vilket kan öka användningen. 

Bräcke förskola hade låtit barnen rita, måla och ta kort och sen skickat bilderna direkt från plattan till föräldrarna. Mycket uppskattat!
Trots dessa goda exempel pratade vi om nyttan av att använda plattan. Barnen använder kanske verktyget mycket hemma, det är bättre att de rör på sig mm. Argumenten för blev många fler. Alla barn kanske inte får möjligheten att använda en surfplatta hemma och behöver då få möjligheten i förskolan för att bli bekväm med tekniken. Ett enkelt sätt att få hjälp av multimediala verktyg, med ljud, bild och text, barnen kan själva skapa bilder genom att rita, måla, fotografera, träna finmotorik. Tillsammans kan de på förskolan söka information och bilder på saker de pratar om. Ja, listan kan göras lång och inte minst viktigt är att barnen upplever att det är roligt och det gör att inlärningen blir lättare.
Tips på appar:
Frog jump i Maze, strategispel
Kids puzzle animal, pussel
Fruit Memory Match, olika memoryspelSkitch, program för att fotografera, rita, måla och skriva. Kan dela bilden till andra program.
Ballon spell, hitta bokstäver
Happi läser, känna igen ordbilder
Touch timer, timer du kan ställa


Kontakt:
Lisbeth Sedén
lisbeth.seden@kungalv.se

Pedagogiskt café, tema GPS

Vid terminens sista pedagogiska café var temat GPS i förskola och skola. Vi fick höra pedagoger från olika verksamheter som berättade hur de använt den i sin barngrupp och sina klasser. Annika, en förskollärare började med att berätta hur hon hade kommit i kontakt med GPS:en och hur hon använt den som verktyg med 5 åringarna på förskolan. För henne har det blivit naturligt att koppla det till matematiken eftersom hon själv är handledare i ett mattenätverk i kommunen. Hon berättade hur de går ut i närområdet och barnen får söka cacher som hon lagt ut. I lådorna finns sedan uppdrag de skall utföra. De använder sen skogens material för att lösa matteproblem. Tre pinnar kan bli en triangel, en grupp barn kan bilda en cirkel osv. Det Annika tryckte på var att en viktig del i barnens lärande är att få uppleva för att lära. Hon visade också citat från Lpfö där Gps:en fick stöd och blev ett utmärkt verktyg för att träna t.ex läge och riktning.

Vi fick dessutom höra hur en 4:a använt gps:er för att söka cacher runt sin skola. I cacherna låg problemlösningsuppgifter som skulle utmana dem att hitta lösningar som utmanade deras kreativitet. De skulle räkna ut hur högt huset var som fanns där de hittade cachen. Det var ett trevåningshus så det var ingen idé att försöka börja mäta. Nästa uppgift var att räkna ut omkretsen på ett däck som var gömställe för en annan cache. En annan att räkna ut vikten på en stor sten. När grupperna hade hittat alla cacherna och gjort sina uträkningar gick de tillbaka till klassrummet och diskuterade gruppernas strategier och vilka verktyg de använt. Många intressanta diskussioner blev det. Ni kan läsa mer utförligt om detta tidigare i vår blogg, maj 2011.  

En klass på högstadiet har använt gps:en då de var ute och orienterade. Datan har de sedan tagit in i datorn för att i ett program se vilken väg och med vilken hastighet de hade gått. De hade också mätt upp en sträcka på hundra meter för att få en känsla av tid och avstånd. De fick då uppskatta hur lång tid det skulle ta och sen springa sträckan för att få en känsla för hur långt det är. En annan övning var att eleverna skulle gå till två olika skolor. Den ena gruppen gick till skola 1 och den andra gruppen gick till skola2.  De skulle med hjälp av gps:en mäta hur långt det var och se vilken tid det tog till respektive plats. Uppdraget var att gå så fort som möjligt fram och tillbaka. Sen fick de jämföra tiden och de olika avstånden.

Vi blev också introducerade i hur man kan använda pulsklockor i undervisningen. Ett sätt att göra eleverna medvetna av vad som händer i kroppen när man rör sig. Hur mycket ökar pulsen då jag utför olika aktiviteter. Ett utmärkt verktyg i idrotten. Detta är något de kommer att jobba vidare med under våren, så då kommer ni att kunna läsa mer om det här.

Med på träffen var en lärare från Mimer Hus och hon såg många nya utmaningar  och möjligheter att använda gps:en på gymnasiet. Det vi kan konstatera är alltså att en gps är ett verktyg som kan användas i förskolan och ända upp till gymnasiet.

Kontakt:
Lisbeth Sedén
lisbeth.seden@kungalv.se

Android, surfplattor i förskolan

Nu är surfplattorna utdelade till alla förskoleavdelningar och användningen börjar ta fart. Vi har hittills haft en träff där vi gick igenom hur man får igång surfplattan, skapar konto, kopplar upp den på vårt nätverk, laddar hem appar mm. Och en första träff för det nätverk som skall inrikta sig mer på de pedagogiska frågorna. Det viktigaste!

Pedagogerna som var med på träffen kom från olika enheter vilket gjorde att de hade erfarenheter de kunde delge varandra om hur de använt surfplattan. Gemensamt för dem alla var att de sa att barnen var förtjusta. En av pedagogerna berättade att hon hade hittat timern på surfplattan och satte in tid så att den larmade för att det skulle bli rättvist och att alla barn skulle få ha den lika länge. Alla ville vara med och använda ”fingerdatorn” som barnen kallade den. 
Pedagogerna var dessutom överens om att det var många förmågor som tränades. Det var naturligtvis apparnas innehåll men även turtagning, samarbete, hänsyn, att behöva vänta mm som tränades.
En app som heter My baby piano hade använts i en småbarnsgrupp och den hade gett upphov till att barnen i gruppen utövade fysiska aktiviteter och en härlig fantasi. När ett av barnen spelade på pianot började övriga barn att hoppa och dansa. Då den appen byttes och de använde Animal Party istället, förvandlades barnen i fantasin till lejon och leoparder som smög runt i rummet och härmade djurets läte som fanns som en ljudfil i surfplattan.
För nätverkets fortsatta arbete har vi skapat en yta i vår lärplattform där vi skall hjälps åt att samla tips på appar, pedagogiska idéer och där det även finns ett forum där alla inbjudna pedagoger kan ställa frågor. Alla känner sig inte bekväma med att använda surfplattan och då är det viktigt att ha någon eller någonstans att vända sig för att få hjälp.
Vår nästa träff kommer vi ha den 23 januari och till dess hoppas jag att vi  har hittat många nya appar och många nya sätt att använda det nya verktyget.
Kontakt:
Lisbeth Sedén
lisbeth.seden@kungalv.se

Teachmeet i Kungälv

I våras anordnade vi på Enheten för IT-pedagogik (EnIT) Kungälvs första gemensamma Teachmeet, läs mer. Det var en uppskattad tillställning och stärkta av deltagarnas positiva omdömen såg vi fram emot höstterminens Teachmeet. Vi gillar skarpt konceptet att lärare lär av varandra och på bloggen skolöverstyrelsen.se nämner de forskning som visar att det är ett effektivt sätt att kompetensutveckla lärare (Garet, Porter, Desimone, Birman and Yoon, 2001)
Nu när även högstadierna har fått varsin dator finns ett behov av att lära sig mer om hur man med hjälp av datorn kan utveckla undervisningen. Tyvärr är det lite svårt att locka till sig de stora massorna men vi ger oss inte så lätt!

De som var med fick med sig ett smörgåsbord av olika pedagogiska hjälpmedel att använda i klassrummet. För att nämna några fick vi höra hur en lärare använde bloggande för att utveckla skrivprocessen i årskurs 1 och 2. (Dessutom vet vi nu också att de som krigar är tjocka som tomater!)
De jobbar mycket med att ta bilder som eleverna efter diskussioner sedan får skriva texter till. Låter betydligt roligare än att skriva Far är rar!


En annan lärare beskrev hur hon hennes elever i årskurs 7 hade skapat en skoltidning som de sedan publicerat via nätresursen Issuu.com. Allt gick inte smärtfritt men både lärare och elever lärde sig en hel del på vägen fram till målet.
Se ett exempel på en tidning här nedanför:

Andra exempel vi fick ta del av handlade om skoldatatekets alternativa verktyg, webbläsaren Chromes nya "appar", Pointofix och andra bra program för att variera undervisningen.

Nästa Teachmeet (i vår) hoppas vi på ännu fler deltagare men först laddar vi för nästa Pedagogiska cafè (8/12) då vi får lära oss hur man kan använda GPS i förskola och skola. Alla är hjärtligt välkomna!

(Anmäl er HÄR)

Kontakt:
Johan Busck
johan.busck@kungalv.se